Jag är rädd
Varje dag får jag höra människor som har höga mål i livet. De vet exakt vad de vill bli, hur livet ska vara, och hur mycket pengar de vill tjäna. De ska bli makeupartister, arkitekter, artister, hockeyproffs, civilekonomer och allt vad fan folk hittar på. Och visst är det bra att människor vet vad de vill bli, och lite avundsjuk är jag faktiskt, men för mig handlar det inte om sånt. Jag tänker så mycket på framtiden, försöker verkligen hitta på någonting jag vill bli, jag tänker "herregud jag kommer aldrig kunna hitta någon att gifta mig med och skaffa 27 barn", men jag har kommit på att vem fan bryr sig? Min högsta dröm här i livet är att vara frisk och ha ett leende på läpparna varje dag. Jag vill vara naturligt glad och lycklig. För det finns inget annat här i livet jag vill. Jag är så rädd för framtiden att jag inte vågar tänka på den. Så det enda jag beger är ett fint leende på läpparna och att jag är lycklig.
Tack och hej. Punkt.
