that's who I am


Gammal bild - tagen för flera år sedan.


Ja, som jag skrev i mitt deppiga inlägg tidigare idag så mår jag inte bra alls. Vet att jag alltid sagt ''Jag talar inte om ifall jag är ledsen och varför jag är det i min blogg'', men känner att det kan vara bra nu i alla fall, så ni inte tror att jag blivit värsta tråkmånsen!

Det är helt enkelt så att jag sätter fruktansvärt mycket krav på mig själv, som är alldeles för svåra för mig. Och när jag börjar inse att jag faktiskt inte kommer klara det så blir jag jättestressad och sätter ännu mer press på mig själv. Det leder till att jag får ångest och till slut bryter jag ihop.
När jag läser så börjar texten skaka, den blir suddig, och jag likaså. Jag blundar, vill gråta, skrika hur högt som helst, och kasta saker omkring mig.

Idag har jag varit stressad och haft ångest hela dagen, för ingenting har gått bra som jag velat, så på svenskan när läraren sa ''ni får gå när ni är klara'' började alla jobba som galningar, inklusive jag, bara det att jag blev så stressad, och till slut när folket började gå från klassrummet blev jag ännu mer stressad. Började då gråta ett par tårar, garvade åt mig själv. Och vet ni? Efter det blev det bättre. I alla fall för stunden. Jag fick packa ihop mina grejer och ska göra klart uppgiften hemma. Tror ni det kommer gå bra? Inte direkt. Kommer hända samma sak här hemma, trots att det inte är någon annan som stressar mig mer än mig själv.

Hur som helst så är det skönt att det är helg nu. Hade det inte varit helg så hade jag nog tuppat av, bara lagt mig ner på marken och skrikit, gråtit. Men nu i helgen ska jag bara ta det lungt och umgås med min familj, för det behöver jag.

Nu vet ni i alla fall varför jag mår som jag mår idag. Jag bloggar mer senare, puss


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0