jag har aldrig fattat att en saknad kan vara så stor

 

jag saknar dig mer och mer för varje dag som går.

varför lämnade du jorden, och lämnade mig kvar här?

jag har ju sagt att jag alltid vill vara med dig, varför blev det då såhär?

du svek mig inte när du lämnade jorden och ditt liv, för du kämpade, men du svek mig när du lämnade mig kvar här ensam utan dig.

jag vet att jag sviker dig nu ibland, jag vet att du inte vill att jag ska göra det jag gör,

men jag klarar mig, och jag gör jag inte det så kommer jag upp till dig snart,

jag saknar dig, och jag behöver dig, tänker på dig hela tiden



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0